En bild från när allting fortfarande var frid och fröjd.

Varning för lång och irriterad/arg text. (Ni som älskar SL behöver inte läsa)

Jag vet inte ens var jag ska börja. Jag är så himla arg. Började med tenta imorse, den gick bättre än förväntat, så det var väl dagens höjdpunkt. Hade sedan lovat mamma att jag skulle åka ned till typ Huddinge eller någonting (jag har ingen aning) för att hämta en kamera åt henne. Problemet var väl egentligen bara att SL suger hårt som fan.

Jag fick vänta på den första bussen skitlänge, sedan åka 20 minuter till Kungens Kurva, där fick jag gå tiotusen mil för att komma till min mosters jobb. Eftersom att vi inte lyckades få tag på henne så väntade jag utanför lokalerna i en halvtimme (i alldeles för tunna kläder). Sedan lyckades jag finally komma in, och fick sakerna.

Sedan gick jag och väntade på en buss igen, som var försenad en halvtimme. Jag var typ stelfrusen när jag steg på bussen. (Redan här är jag så sur/irriterad så att jag bara vill gråta)

Så skulle jag åka tåg tillbaka till Upplands Väsby, men det är självklart också försenat. OCH inte nog med det, så hade någon hoppat framför ett tåg eller någonting i Stockholm Södra. "Var vänliga lämna plattformen och ge plats för uttryckningspersonal" Tack så jävla mycket? Så då fick jag gå tiotusen mil igen i 70 000 minusgrader för att komma till en tunnelbane-station, för att åka en hållplats till Stockholm Central. Med fem miljoner andra människor.

Där fick jag vänta i ytterligare en halvtimme, för att återigen få sitta på ett tåg med resten av världen. Det tåget stannade 2 minuter från Väsby för att titta på blommorna eller någonting. (Eller så kan det ha varit för att irritera mig ytterligare) Så jag hatar officiellt SL. Nu vet ni. (Ni som orkade läsa då…)

Och nu har jag inte ens nämnt de tusen andra sakerna jag inte har hunnit göra idag, som var skitviktiga. Skitliv.